Min allra första tavla...

Den blev en tupp. Började med att rita ut raka streck på duken och sedan mixa färger som jag tänkte kunde passa med inredningen här hemma. Målade längs blyertslinjerna försiktigt och så rakt som möjligt med liten pensel och sedan resten med en lite större. Tuppen skrev jag ut i svartvitt från nätet, klippte ut den, fick vänta dagar på att färgen skulle torka ordentligt. Sedan ritade jag ut konturerna på den, målade i med tunn pensel och därefter använde jag den svartvita bilden för att måla ut lite skuggor och så. Lite fräsigt sådär!


Inte en dålig idé

Den hemliga kockmannen (som då absolut inte vill vara med i nån blogg!) är inte bara en duktig kock, han kan ju baka också. Just dom här har i och för sig jag producerat, men det är liksom hans grej att baka kanelbullarna i muffinsformar. Inget rinn och inget kladd. Bra grej helt enkelt.




Go göda som man säger!

"Konstnärinnan"


Jag har fått fina oljefärger i present! Jag kan lägga upp en bild på min första tavla senare. Hur som helst fick jag starkt behov av en mindre pensel så jag gav mig prompt ut i regnet iväg till Soho till pensel- och färgbutiken för att inhandla. När jag kom hem ville jag måla. Vad som helst. Vad som helst. Som tur är har jag tillgång till en massa "fina" trälådor från jobbet. Det blev lite nitti, jag känner det, men va fan.




Projekt: Trist bord


Ett rätt så trist bord.


Det är trist att sandpappra också, men man får helt enkelt köra hårt mot hårt när man vill uppnå perfektion!



Det blev nästan lite snyggt efter sandpappringen, med allt damm på bordet, men jag vet då inte hur man uppnår den effekten permanent tyvärr.



Första lagret är väl typ kornblå, "duck egg" tror jag det engelska namnet löd.



Andra lagret blev en ljusare kornblå färg. Båda färgerna penslades idogt på i två lager.



Att måla är mindre trist än att sandpappra i min mening. Nästan lite kul må jag säga.



Sedan tillbaka till himla sandpapprandet igen. Denna gång är det dock lite roligare. Det är ju nu resultatet av allt grejande faktiskt kommer fram.



Viola! Ett bord som är klart och inte längre trist, utan lite modernt "slitet" så där. Redo för soldränkta frukostar och frestande middagar. Jag känner mig som en lite driftigare människa efter att ha målat (och sandpapprat!) detta bord och jag känner mig som en gladare människa av att få njuta av detta bord. Victory!



Jaha, nu har jag börjat blogga..

Jag ser det mest som ett inklistrande av positiva minnen ur vardagen som förmodligen inte sällan kommer att te sig i form av tips-liknande inlägg. Som om jag vore en sådan människa som kan tipsa om saker. Aja. Håll till godo.
Men en blogg är det väl i alla fall definitivt, det erkänner jag.
Pease out.

RSS 2.0