Projekt: Trist bord

Ett rätt så trist bord.

Det är trist att sandpappra också, men man får helt enkelt köra hårt mot hårt när man vill uppnå perfektion!

Det blev nästan lite snyggt efter sandpappringen, med allt damm på bordet, men jag vet då inte hur man uppnår den effekten permanent tyvärr.

Första lagret är väl typ kornblå, "duck egg" tror jag det engelska namnet löd.

Andra lagret blev en ljusare kornblå färg. Båda färgerna penslades idogt på i två lager.

Att måla är mindre trist än att sandpappra i min mening. Nästan lite kul må jag säga.

Sedan tillbaka till himla sandpapprandet igen. Denna gång är det dock lite roligare. Det är ju nu resultatet av allt grejande faktiskt kommer fram.

Viola! Ett bord som är klart och inte längre trist, utan lite modernt "slitet" så där. Redo för soldränkta frukostar och frestande middagar. Jag känner mig som en lite driftigare människa efter att ha målat (och sandpapprat!) detta bord och jag känner mig som en gladare människa av att få njuta av detta bord. Victory!

Fiiiiint! Herregud va kul att du börjat blogga! YEY!

Jag ska följa bloggen med spänning och häpnad!:)

Btw, jag misstänker att du lånar Larsas värstingkamera nu?:) riktigt fina bilder var det!

Jag saknar dig redan och tänker hälsa på så fort jag hittat pengarna! Puss!

Tack tack! Jo Det är hans finkamera jag har använt mig av :P Kom hit nu! NUUUU!!! ME EEER!!!!!!! ;)