Goda grannar

Vi har haft ännu en riktigt trevlig middagsbjudning här hemma. För några veckor sedan blev vi även bjudna på middag av en annan trevlig granne, och även hon lite av en arbetskamrat till kockmannen här hemma. Svenska denna gången. Det blev sambon som fick hela ansvaret för maten eftersom att jag slutade klockan åtta just denna kväll. Minimalt med tid hade han också, men inte tusan blev det dåligt för det. Waitrose nedanför oss har en bra fiskdisk och det blev torsk. Tänk om man själv hade den vana och den säkra finessen i köket liksom.



Det blev alltså snabbrimmad torskfile, med primörmorötter, -sparris och - broccoli tillsammans med två olika lena puréer; en på rotselleri och en på kålrot. Sedan en klassisk vitvinsås på detta. Sådär väldigt jättegott var det. Med ett glas Chablis till.



Efter detta dessert. En chokladtrippel (chokladkaka, chokladmousse och chokladsabayenne) med färska bär och en hallonsås.



Sedan ost från jobbet!

Längst upp på bilden: Abbaye de Trois Vaux är en underbart krämig, fruktig ost som jag fick möjlighet att prova på en ostprovning tidigare i veckan. Den här osten har en gul yta som, vad jag har förstått, beror på att den tvättats i alkohol, i detta fall i öl. Det är nunnor från Abbaye som gett denna lagom smakrika ost all kärlek. God god god.

Sedan en klassiker: Brie de Meaux, från Meaux utanför Champange, passerade skylten dit i somras och det svider fortfarande i mig att vi inte svängde av. Problemet låg i att opastöriserade mogna ostar inte faller alla i smaken. Snyft.

Jag älskar ju Gruyere. Så himla gott det är, och dessutom är det en ost som jag tror faller de flesta i smaken, Den är liksom inte galen, som vissa ostar ju kan vara. Ingen "skämmande" doft eller mögel eller nåt. Den är bara god. Den stora hårdosten på bilden kommer från Vaud i Schweiz och denna produceras heltraditionellt, ystningen sker som sig bör över öppen eld. Inte halvdant gjort här inte! Etivaz heter osten, döpt efter den lilla byn den kommer ifrån och den är ju som en Gruyere i flera anséenden, även om nu en "riktig" Gruyere ska komma från just byn med samma namn. Smörig, rik, nästan lite grynig, och fantastiskt god.

Kommentarer
Postat av: E-S

Nämen, den chokladtrippeln känner jag igen ;) Den är ju för gudomlig, så vet mycket väl vad jag gick miste om som inte var med på den middagen :)

2011-04-16 @ 02:32:55
Postat av: Sara Sjöstedt

Mmm..! Låter helt ljuvligt gott!

2011-04-17 @ 08:02:51
Postat av: mamma

ååhhh....så gott!!

2011-04-19 @ 20:15:54
Postat av: Erik

Chablis är ju alltid chablis, swn att man får mat till är ju bra i sig...

2011-04-20 @ 18:49:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0